Riskbruksprojektet visar att det är
möjligt att förändra
–Ett remarkabelt resultat. Det här är förmodligen en av de största förändringar som gjorts i en folkhälsopolitisk fråga på så kort tid. Riskbruksprojektet kan tas till intäkt för hur man ska arbeta förebyggande.
Det sa folkhälsominister Maria Larsson på Riskbruksprojektets sammanfattande konferens ”Från ord till handling” som avslutades på torsdagen.
Folkhälsoministern syftade på Riskbruksprojektet som har utbildat sammanlagt 60 procent av läkarna, sjuksköterskorna och barnmorskorna inom primärvården under loppet av fyra år. Utbildningen har gällt alkoholkunskap och samtalsmetoden Motiverande samtal (MI). Därmed har också begreppet riskbruk etablerats inom hälso– och sjukvården. Syftet med Riskbruksprojektet är att frågor om alkoholbruk ska ha en självklar plats i vardagssjukvården.
– Vanligtvis är det väldigt lång väg mellan ny kunskap och omsättning i praktiskt arbete, men här har det gått osedvanligt fort, sa folkhälsoministern.
Evidensbaserad metod
Docent Per Nilsen och med dr Marika Holmqvist, institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, har följt och utvärderat Riskbruksprojektet sedan 2005 i en studie som också visar påtagliga förbättringar när det gäller alla frågor och alla tre personalkategorier som studerats. Resultatet har blivit fler alkoholdiskussioner med patienterna, att personalens kunskap om rådgivning till patienter ökat samt att personalen upplever att de har en bättre förmåga att hjälpa patienter att minska sin alkoholkonsumtion.
– Men vi har fortfarande 40 procent av personalen kvar att utbilda. Implementeringsarbetet ska självklart fortsätta tills vi har nått samtliga vårdens medarbetare. Detta arbete tar tid och förändring blir det inte förrän vi har sjösatt det hela i större delen av landet, sa Maria Larsson.
Ministern underströk att Riskbruksprojektet har ett starkt stöd från regeringen.
– De goda resultat man kan påvisa med det här projektet är inte en engångshändelse. Min önskan är att det här ska vara ett av verktygen i den förebyggande verksamheten på varje arbetsplats inom primärvården runt om i landet, sa Maria Larsson bestämt.
Politiker viktig målgrupp
Omkring 300 personer gästade Riskbruksprojektets femte nationella konferens. Tidigare har konferenserna vänt sig till dem som arbetar direkt med riskbruk, det vill säga läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och hälsoutvecklare.
Denna femte och sammanfattande konferens riktade sig även till beslutsfattare och det fanns en hel del sådana bland deltagarna. Det gladde projektets ”motor”, projektchefen Svante Pettersson. Han konstaterade att ungefär en tredjedel av deltagarna var beslutsfattare från riksdagen, regeringskansliet, landstinget, primärvården eller företagshälsovården.
– Jag hoppas att ni ska känna den förändringskraft som finns i ett bättre samarbete mellan profession, politik och administration. Man måste hitta bättre samarbetsformer för att få de här grupperna att gå åt samma håll. Stöd från er beslutsfattare är en förutsättning för en snabb utveckling, sa Svante Pettersson.
Förändring möjlig
Svante Petterson var noga med att framhålla att arbetet inte är slutfört, utan att det måste förvaltas och vidareutvecklas. Arbetsmodellen används med fördel även på andra områden.
– Vi tycker att vi har en stafettpinne att lämna över. Vi vill att man ska ta med sig erfarenheterna från vårt arbetssätt in i det arbete som måste göras under 2010–talet, sa han till deltagarna.
Svante Pettersson ville också skicka med deltagarna en känsla av optimism hem från den här konferensen.
-Optimism och en föreställning om att det faktiskt är möjligt att förändra hälso– och sjukvårdens inriktning till att bli mer hälsofrämjande.
Marie Wallin